Bloggen om Felicia, Novalie och deras Mamma

Jag har hittat en text som beskriver väldigt bra hur det är att bli extremprematurförälder. Jag har varit med om det två gånger nu och det är inget jag önskar att någon annan ska behöva uppleva.

När du väntar barn är det som att planera en fantastisk semesterresa - till Italien. Du köper en bunt guideböcker och lägger upp en underbar rutt: Colosseum. Michelangelos David. Gondolerna i Venedig. Du kanske lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är väldigt spännande.
Efter månader av ivrig förväntan kommer äntligen den stora dagen. Du packar väskorna och ger dig iväg. Flera timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger: "Välkommen till Holland."
"Holland?!?" säger du. "Vad menar du med Holland?? Jag bokade en resa till Italien! Jag skulle vara i Italien. Hela mitt liv har jag drömt om att åka till Italien."
Men flygrutten har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna.
Det väsentliga här är följande: De har inte tagit dig till en förfärlig, vidrig, snuskig plats, full av farsoter, hungersnöd och sjukdomar. Det är bara en annorlunda plats.
Så du måste bege dig ut och köpa nya guideböcker. Och du måste lära dig ett helt nytt språk. Och du kommer att möta en helt ny folkgrupp som du egentligen aldrig skulle ha mött.
Det är bara en annorlunda plats. Det är lägre tempo än i Italien, mindre tjusigt än i Italien. Men efter att du varit där ett tag tar du ett djupt andetag, ser dig omkring... och upptäcker att Holland har väderkvarnar... och Holland har tulpaner. Holland har till och med verk av Rembrandt.
Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien... och alla skryter de om vilken härlig tid de hade där. Och i resten av ditt liv kommer du att säga "Ja, det var dit jag skulle åkt. Det var vad jag hade planerat".

Och den smärtan kommer aldrig, aldrig, aldrig någonsin att försvinna... därför att förlusten av den drömmen är en mycket, mycket betydande förlust.
Men...om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du aldrig kom till Italien, kommer du aldrig att kunna glädjas åt det mycket speciella, det väldigt härliga... med Holland.

Än en gång kastades vi in i föräldraskapet alldeles för tidigt. Den här gången viste vi ungefär vad som skulle komma. Stressen, oron, tårarna, det dåliga samvetet och ångesten skulle finnas med oss i några månader framöver.

Jag orkar inte skriva nån förlossningsberättelse just nu i alla fall. Kanske kommer den senare, kanske kommer den inte alls. Jag ska göra ett sista försök att återuppliva bloggen. Jag mjukstartar med detta inlägg och några bilder.

 

Jag längtar efter julen. Det är så mysigt med alla ljus och allt pynt. Jag är lite i valet och kvalet över hur vi ska göra med granen. ska vi ha en riktig gran eller plast?  Om vi har en riktig gran kanske Felicia sticker sig på den och då kanske det inte blir lika roligt att plundra den? I sådana fall är den värd all den extra skötseln den behöver motför en plastgran. Jag kan verkligen se framför mig hur hon kastar julgranskulor åt höger och vänster. Jag måste då köpa nya bollar i alla fall. Mindre skadliga.
Det ska blir så kul att träffa alla nära och kära under julen.

Igår var vi och köpte en liten köksinredning som vi ska ha i våran komamnde sommarstuga som vi (läs Tobias) ska börja bygga till sommaren. bankskivan var ganska ful (sorry Ingela) så jag bestämde mig för att slipa upp den. Resultatet blev fantaskiskt. Nästan som en ny skiva. I slutet blev jag så trött i armarna så Tobbe fick olja sista varvet.

Här ser man före och efter slipning.

 

Så här fin blev den efter oljningen. Jag blev väldigt nöjd =)

Förresten, glömde skriva att Felicia äntligen har fått sin tredje tand, som jag har väntat ;D

Dagarna flyter på som vanligt. Det händer inte så jättemycket speciellt i våra liv just nu. Felicia har lärt sig gå. Men än så länge så är kryphastigteten snabbare än gången. Men till jul så tror jag att hon föredrar att gå framför att krypa. Det får vi se då, jag kan ha fel. Nu har vi bokat en tid för korrigerad ettårs kontroll i Sunderbyn. Men kvinnan jag pratade med var så stressad och otrevlig. Hon lyssnade inte på vad jag sa, så Tobbe får ringa dit och prata med dom igen.
Återbesöket till Novius ögonklinik har vi skjutit på, i alla fall efter nyår. Det känns lite trist, jag hade gärna julshoppat lite i Stockholm.

Fwlicia har fått en plats på Blåklockan. Det är jättekul. Det ska bli spännande men vemodigt att skola in henne. Ungefär när skolorna börjar i Januari ska vi börja inskolningen.
Vi (läs Felicia) har börjat använda tygblöjor. Det funkar jättebra, över förväntan tillochmed. Det tog ett år innan jag lyckades övertala Pappan i huset. Han var väldigt skeptisk till att börja med. Men nu har han mjuknat lite, han har till och med tvättat en maskin blöjor. Kors i taket. Men det skulle inte bli nån vana, gjorde han klart för mig. Jag känner mig så ekonomisk och miljövänlig när jag hänger blöjorna istället för att kasta dem. Det blir otroligt lite sopor nu. Vi skulle kunna klara oss med en liten soptunna.
I fredags åkte vi och Marie och Isak till Arvidsjaur och badade på äventyrsbadet. Termometern på väggen visade 33grader men det trivlar jag starkt på. Felicia blev blå om läpparna efter ca 5 minuters bad. Men hon tyckte ändå att det var kul, det allra roligaste var att slicka upp vattnet från golvet. Riktigt frächt.
Igår fick Flisan sitt svinisvaccin. Det gick sådär, hon grinade så hon tappade andan tills hon tuppade. Trots en halvnervös sköterska som uppmanade mig "Blås henen i munnen, blås henne på näsroten" så vägrade hon att andas in. Hon var borta en halv skund och efter hon hade andats in så var det inte så farligt längre. Hon gosade i säkert 5 minuter, vilket är ovanligt länge för att vara hon. Efter det avr det fullfart. Hon verkar klara sig utan biverklningar. Natten var lugn och ingen feber idag. Hoppas det fortsätter.

Jag bjuder på en bildbomb

I veckan har jag städat ut alla Felicias urvuxna kläder. Ut med alla 62 och in med några 74or som legat i kartonger i väntan på att hon ska växa i dom. Det känns lite sorgligt att plocka bort dom. Men samtidigtt känns det jättekul att hon utvecklas och lär sig nya saker hela tiden.
Jag skulle också behöva städa ur min garderob, som tur var är det inte så mycket som är urvuxet. Men det finns ganska många plagg som har sett bättre dagar, om man säger så.
I övrigt händer det inte så mycket här hemma. Vi babysimmar, är på mammaträffar, går på öppnaförskolan och myser hemma.
I Januari ska Felicia börja på dagis. Det känns inte kul, hon är för liten för att vara "ensam" bland så mycket barn. Fast å andra sidan så finns det ju barn som bara är 12månader när dom skolas in och dom klarar ju av dagistiden utan men. Så det kommer nog Felicia att göra oxå. Hon kommer säkert tycka att det är kul. Hon gillar att vara med andra barn. Men det är länge tills dess. I tid sett är det kanske inte så länge, inte ens 4 månader. Men innan dess så ska vi till Stockholm igen, vi ska även fira jul och nyår. Så det känns som om det är ganska länge tills Januari.

Nu har vi kommit tillbax från Stockholm. Det var faktiskt inte så svårt att hitta, tunnelbanan var jättebra skyltad. Det var lite värre med pendeln, men vi hittade i alla fall en "tavla" där det stod på vilka spår tågen kom. Tack och lov att vi hade köpt ett tredagarskort med magnetremsa. Så vi kunde springa in och ut genom spärrarna. På visas ställen så gick man in genom spärrarna  och upptäckte att det var en 100m lång trappa. Då var det bara att vända om och hitta en hiss man kunde ta barnvagnen i. Då kunde det finnas en hiss runt hörnet på andra sidan bakom några andra spärrar. Det var lite konstigt att man kunde ta flera olika vägar men ändå komma till samma spår. Här är man ju van med en bussstation, en buss och en destination. Sällan man behöver ora sig att man ska åka med fel buss här.
Sen kom jag fram till att allt i stockholm har bråttom, förutom hissarna på tunnelbanestationerna. Dom gick verkligen hur sakta som helst. Och inte blev det nå bättre av att ALLA hissarna stank piss. Huvva så äckligt.

Anledningen till Stockholmsresan gick bra. Jag gjorde en laseroperation av mia ögon och är numera glasögonfri. Jag är mycket nöjd över operationen även om jag inte ser helt 100 än. Om 2-4 månader är det dags för återbesök. Vi ska planera in det lagomt till vi ska julhandla.

För vårt besök i hufvudstaden. Jag är spänd, nervös, glad, rädd, förväntansfull och stressad. Vi åker ner till Umeå imorgon efter jag slutat jobba och på söndag fortsätter vi vidare till Mehedeby. På måndag morgon åker vi Upptåget till Upplandsväsby, pendeln till Stockholms Central och sen tunnelbanan till Östermalm. Undra om det blev rätt? Det lär vi ju märka på måndag i alla fall. 

Jag har beställt från Ellos för första gången i mitt vuxna liv. Jag har alltid tyckt att det var lite tantigt att beställa via postorder. Men jag får nog ändra mig, det var faktiskt ganska bekvämt. Men knepigt att hitta rätt storlek. Endel grejer går tillbaks men jag beställde faktiskt 3 par jeans som satt jättebra. Jag är väldigt förvånad, trodde jag skulle få skicka tillbaks alla 3.

Nu ska jag packa, städa och tvätta så vi hinner klart till imorgon.

För det är Flisans födelsedag, HURRA HURRA HURRA =)
Igår var vi i Rengård och "firade" Felicias födelsedag, för Karlbergklanen åker till Norge och fiskar idag. Flisan fick ingen tårta igår, men idag ska jag göra en liten mjölkfri tårta som hon ska få äta själv. Till midag serveras det plätt ar på havremjölk som hon oxå ska få äta själv.
Nu har vi bokat hotell i Stockholm, vi ska bo på det här hotellet http://www.rica.se/Vara-hotell/Rica-Talk-Hotel/Rum/. Det verkar som ett fint hotell. Jag är så nervös inför alla tunnelbanor och pendeltåg och sånt. Jag fattar inte hur vi ska hitta. Och hur vet man att man åker åt rätt håll? OCh hur ska jag veta var "röd linje" finns? Det är ju till och med svårt att läsa tidtabellerna. Det står med röd text och grön text och svart text, med fet text och det står saker inom parentes. Och inte är det så nån bra beskrivning vad alla sakerna betyder. Jag är nervös.

Jag ska åka iväg till Stockholm för att förhoppningsvis uppfylla en dröm. Något jag har längtat efter länge. Den 23e åker vi ner. Antingen bor vi i Mehedeby och åker tåg till Stockholm, eller så bor vi på hotell. Vi har inte riktigt bestämt oss än.

Imorgon ska jag på rekryteringsseminarium, det är verklige inget jag ser fram emot. Det är till och med så illa att hela min vecka har blivit förstörd. Jag tänker på det mycket, hur går det till? hur många är vi? Jag har varit på ett förut, när EDB lade ner så var jag på ett sånt här seminarium. Jag hoppas att det inte är lika många som förra gången. Men jag vill ju ha jobbet så det är bara att pallra sig dit och se glad ut.
Felicia ska till BVC imorgon på 12-månaderskontroll. DET ska bli kul och se hur mycket hon väger och hur lång hon är. Ska även bli lite kul att höra vad doktorn säger.

Blev det på fiskefestivalen. Eller rättare sagt så fick vi jäkligt mycket fisk, men det var bara små aborrar. Vi vick även en sik, en harr och en liten öring. Men alla fiskarna ar för små för att vägas in.  Men vi hade kul i alla fall =) Helt ok väder var det också, det är huvudsaken. Vi sov en natt i tält medan mormor var barnvakt. Det var inte skönt. Jag trodde att jag skulle frysa ihjäl. Kanske inte riktigt, men det var väldigt länge sedan jag frös så mycket.

Felicia har börjat ställa sig upp mot saker nu, det är kul. Men hon står helst på knä för det är inte lika vingligt. När hon känner att det blir för vingligt blir hon rädd och börjar pipa. Hennes nyaste ljud/ord är äsch och usch. Hon fick in en riktig fullträff en dag när jag sa "Nämen vilka fina kläder du har Felicia", då tittade hon ner på klänningen och sa "äsch". Det såg så kul ut. Precis som om hon tänkte "äsch, den här gamla trasan". Hon är verkligen underbar.

Nu laddar vi och packar för fiskefestivalen. Iår blir det inte att sova i tält för våran del. Det är Felicia för liten för. Och det känns ganska skönt att slippa frysa hela natten =) Men samtidigt känns det ganska jobbigt att måsta köra hem varje dag. Nu får vi hålla tumamrna att det blir fint väder veckan ut. Jag ska försöka fota mycket. Felicia är så söt i sin flytväst.

Miller har fått en allergisk reaktion av något, vi tror att det är knottbett. Han hade fula röda utslag på magen redan förra sommaren. Men i somamr är det mycket värr. Nu har han fått det på nosen och han kan inte låta bli att klia (inte så konstigt!) så det blir sår. Så nu får han ha tratt. Han ser verkligen ut som en riktig fåntratt i sin tratt ;)

Idag har vi varit i Rengård. Partik och Carina firade sin tvååriga brölloppsdag så dom bjöd på grillat. Det var supergott. Jag fick även några födelsedagspresenter i förskott. Det var kul =)

Har jag på min blogg just nu =) Jag återkomemr när jag har slutat jobba eller när jag får långtråkigt. Det har hänt jättemycket sen jag skrev sist. Felicia har lärt sig sitta stadigt och nästan lärt sig krya. Hon tar sig fram i alla fall. Vi har haft dop och hunnit vara iväg till Luleå på hotellweekend. I Luleå hade vi det underbart, vädret kunde inte vara bättre.

Här kommer lite bilder från sommaren.

Det blev inget främmande igår. Han hade fullspäckat schema så vi sköt upp mötet tills på måndag. Det är nog lika bra det, för då hinner jag städa nogrannare.
Idag har jag och Tobias varit på Ninas och köpt kläder som vi ska ha på dopet. Tobbe köpte en slips och jag köpte ett linne. Inte så märkvärdiga kläder, men man kan ha dom till vardags också.

Igår så köpte jag ett par överdragsbyxor åt Felicia. Jag köpte dom av Malin E. Än är dom lite stora men hon växer nog i dom så småning om ;D

En liten tand bestämde sig förat komma upp på hannes nio månaders dag. Så nu har hon en jäkligt vass liten tand i sin underkake. Så nu gär går det undan när hon äter majskrokar. Hon hugger fast kroken i tanden sen bryter hon av den. Hon är så smart =)

Idag kommer prästen att komma hit och prata lite inför dopet. Det ska bli spännande. Men det betyder också att jag måste städa idag. För inte vill jag främmande när det ser ut så här, och framför allt inte av prästen.

Idag är det skitväder, så nu är du väl nöjd Evve? Du önskade ju regn :P Jag hoppas att det blir finare imorgon, för nu har växterna fått lite vatten, så nu får dom vara nöjda.

Igår var vi i Sunderbyn på en 6månaderskontroll (korrigerad ålder), sjukgymnasten var med och bedömde henne. Hon klarade allting helt galant. Och doktor Rune sa att hon var som en 7,5månaders. Så jag är väldigt stolt över henne. Det är jag ioförsig alltid. Men jag är lite extra stolt nu, att hon redan har börjat komma ikapp de lite av hennes för tidiga födelse. Hon vägde 6035g och var 66,3cm lång och hade ett huvudomfång på 41,3 cm.  För första gången fick hon inga kommentarer att hon hade gått upp för lite. Det var väldigt skönt. Men hon äter som en häst så jag trodde faktiskt att hon skulle ha gått upp mer. Men hon har kämpat sig upp på viktkurvorna. Nu ligger hon bara -2,5 kurvor från normalen. Tidigare har hon legat -3 och till och med under -3. Så hon kämpar ikapp sakta men säkert.

 Vi var även och hälsade på på avdelning 56, neonatalen. Vi träffade många ur personalen som tog hand om Felicia när hon låg där. På "hennes" plats i det blåa intensivvårdsrummet stod det nu en öppenvårdskuvös med ett barn i CPAP i. Många minnen kom tillbaka. Det pep och plingade ganska mycket från båda intensivvårdsrummen. Där inne satt säkert oroliga förärdlar och vakade över sina små. Jag såg ingen, men jag vet hur det går till. Man sitter där timme efter timme, dag efter dag. I mörkret bland plingande maskinen, susande apparater och slangar. Men en dag kommer även dom att få ta med sig sitt lila knyte hem. Det var den dagen jag längtate allda mest till. Det var målet.
Nu har ju vi uppnått det målet. Vad är nästa mål? Att hon ska fylla ett? Lära sig krypa? Säga första ordet? Jag vet inte riktigt vad det är. Det finns mycket jag längtar efter att hon ska lätra sig. Men ändå så tycker jag att det är helt perfekt nu.

Felicia håller på att få en tand =) Ett litet vitt sträck har hon i underkäken. Den känns inte än men den syns lite. Hon vill inte gärna visa den för hon lägger tungan för. Det är ganska otroligt att en sån stor tunga ryms i en sån liten mun.

I Skellefteå hittade jag ingen klänning, ingen tunika heller för den delen. Jag köpte ett par jeans och en kortärmad tröjja. Felicia fick en solhatt av mormor. Vi skulle köpa en grill och en babypool på Jula, men dom var slut båda två. Sen åkte vi till rusta och skulle komplettera tapeterna. Jag hade tur och hittade samma tapet som vi hade köpt tidigare. Det var ju trots allt över ett år sen ti köpte dom första rullarna. Men när vi kom hem och skulle tapetsera så var det inte riktigt samma tapeter, förgnummret och allt stämmde. Men det var en liten nyansskillnad. Den nya tapeten var även lite mer strukurerad. Så nu sitter jag här med en vägg som har en ynka våd fel. Men det syns så jag är missnöjd. Som tur var så ska pappa till skelelfteå och då ska han få köpa en ny rylle, så vi kan byta ut den felaktiga våden. Bättre att köpa en ny rulle för 99kr än att vara missnöjd tills man tapetserar om nästa gång.

Jag har varit och lämnat blod, jag och Evve åkte tillsammans. Men stackars Evve fick vänta så länge på mig, för dom tog några ektra prover och blodtryck. Evve var så ung att hon slapp kolla blodtrycket ;D. Det var jättetrångt och jättevarmt i blodbussen. Jag tror aldrig det har varit så mycket folk nån gång när jag varit där. Mannen i blodbussen sa att det bara var ca 3% av Sveriges befolkning som lkämnade blod. Jag tycker att alla som kan ge blod (och som kan tänka sig få blod) ska gå och lämna. Det tar inte så lång tid, det är inte besvärligt och det gör bara lite ont. För nog vill ju de flesta att det ska finnas blod den dag de behöver det?
Jag har samlat på vattenglasen den här gången. Jag fuskade lite och fick ett glas av mamma och ett glas av pappa. Det har gått ltie segt i mitt samlande då jag inte ha fått ge under tiden jag var gravid och inte förrän nio månader efter förlossning. Det fattades faktiskt några dagar innan det hade gått nio månader. Men sköterskona pratade och gav mig dispans. Nu har jag hunnit samla på Vinglasen ölglasen och vattenglasen i serien Kolmården.
4 aktiva år som blodgivare hade jag. Och mitt blodvärde har bara blivit högre och högre för varje gång jag har gett blod. Jag som alltid har haft lågt blodvärde hade nu 147.

Igår kom paketet från Panduro, så nu har vi pysslat och donat. Och det var INTE lätt kan jag säga. Felicia var också med och pysslade, det var hon som inte var så sammarbetsvillig =)

Igår var vi på babysimmet och det var jättekul. Jag längtar tills nästa onsdag. Jag glömde kameran hemma så det blir inga kort från simemt i alla fall. Jag var på en utbildning igår så Evve var barnvakt. Felicia sov halva tiden så hon var inte så mycket till sällskap =) Hon kanske är vaken mer nästa gång.

Imorgon ska jag och mamma till Skellefteå och shoppa. Jag måste hitta ett par jeans, jag ahr två par som är så tunna och utnötta att dom snart spricker. Jag ska även se om jag hittar en klänning. Jag tror inte jag gör det, för jag hittar aldrig nån klänning jag passar i.Jag kanske hittar nån fin tunika annars.

Jag och Evve har varit på kalles och ätit årets första mjukglass. Den var väldigt god. Solen sken dagen till ära =) Vi har varit duktiga och prommenerat många långa promenader i veckan.
Vi har även hunnit med ett besök på BVC 5490g och 65,5cm har hon hunnit bli, guldklimpen våran.
Idag håller vi på att slipa och spackla inför omtapetsering av gästrummet. Det rummet ska bli datarum och vårat knallrosa datarum ska självklart bli Felicias rum. Vi hade tänkt tapetsera om det rummet med men nu får det bli barnkammare istället.
Jag och mormor har gjort mat åt Flisan, 25 burkar barnmat blev det. Vi gjorde älgkött och sötpotatis, sen gjorde vi fläskkött, broccoli och potatis, sist gjorde vi en sik, morötter och potatispuré. Så nu har hon mat så hon klarar sig ett bra tag. Idag ahr hon ätit en halv burk älgkött och 1/3dl fruktpuré till efterrätt.

Vi har börjat sitträna inför näste Sundebynbesök som är om en månad. Jag hoppas hon kan sitta lite tills dess.

Försäkringskassan har betalt ut 10 av 14 veckor. Det tog bara 241 dagar innan de fick tummen ut. Mena ldrig får man vara riktigt glad. Jag skulle ut på internet och fylla i de resterande 4 veckorna eftersom jag itne hade några papper kvar hemma. Men när jag nästen var fördig då gick det inte att trycka "gå vidare". Det stod "fyll i alla uppgifter först" fast jag hade fyllt i varenda rutjävel. Så nu har jag bett att få hemskickat nya papper, då får vi väl se om det tar ytterligare 241 dagar innan jag får dom pengarna. Jag kanske får dom lagomt till hennes ettårsdag!

Påskhelgen jobbade jag och tjänade storkovan, eller så inte. Men lite pengar blev det då i alla fall. I fredags åkte vi till Gautosjö. Vi lämnade av Flisan hos mormor och var barnfria hela helgen. Jag tyckte att det var ganska jobbigt att lämna hemme men när vi väl hade kommit dit kändes det lättare. Trots diverse påhittade krämpor så var Tobbe stenhård, jag fick inte stanna hemma. Men helgen var jättekul, synd bara att det stormade så fruktansvärt på söndagen. Vi lyckades köra sönder Patriks skoter. Det kändes jävligt onödigt när han var så snäll och lånade ut den.

Idag har jag packat ihop massa kläder som var alldeles för små för Felicia. Det var kul att se dom pyttekläderna. Bland annat så finns det en body som jag köpte när jag var typ i vacka 12 som var i sorlek 50. Jag minns att jag tyckte att den var så otroligt liten, jag trodde aldrig att min pojke(!?) skulle kunna ha den. Jag kunde aldrig ana då att hon skulle kunna ha den när hon var nästan ett halvår. Jag var tvungen att fota några småplagg.

Jag gissar att det inte hjälper vad jag än gör. Jag fick ett brev från försäkringskassan. Förväntansfullt öppnade jag det och hoppades att det skulle vara ett beslut om utbetalning. Men det var den inte. Det var en begäran om komplettering. Jag hade glömt att skriva under på några av tillfällig föräldrapenning papperen. Så dom fick jag tillbaks. Det var ganska klantigt av mig MEn, jag postade faktiskt papperna runt, jul. Juldagen tror jag att det var. Ska det ta över 3 MÅNADER att skicka tillbaks mina papper för en jävla underskift. Tar det 3 månader till innan förseningskassan har sett att jag har skrivit under så att jag kan få min pengar snart?!

I lördags var vi ute och åkte skoter. Flisans första skotertur. Hon var så snäll hela tiden. Hon funderade nog var hon hade hamnat. Det skumpade rejält innan vi kommit ut en bit från samhället. Vi var uppe till Akkelisstugan, där fikade vi och bytte blöja framför kaminen som Tobbe hade eldat i. Det var supermysigt och fint väder. På vägen upp träffade i inte en enda skoter. Fastäm klockan var efter 11. Jag trodde det skulle vara massor med skotrar ute när det var så fint väder. På vägen hem körde vi in i Rengård och åt sovas stekt över elden. Det var supergott. Solen sken och Flisan låg kvar i pulkan och sov.
När vi kom hem han vi bara duscha sen bar det iväg till Evve och Macke. Där såg vi på Robinsson och åt paj som Evve hade bakat.Den var god =) Du var så duktig som bakade den avancerade pajen Evve ;D

Idag har jag tvättat och håller på att dammsuga. Tvätta och torktumla tycker jag är ganska kul. Men att vika tvätten är så tråkigt, innan man har parat ihop alla 3000 sockarna. Framför allt Tobbes som är nästan identiska. Bara nån liten detalj som skiljer.

Nu har vi kommit hem från semestern, den blev ju inte riktigt som vi hade planerat. Vi åkte på fredag ner till Umeå och sov över hos min storebror. På lördagen fortsatte turen ner till Mehedeby som ligger några mil nedanför Gävle. Vi stannade på IKEA i Sundsvall och åt köttbullar. Undra hur många köttbullar det går åt på en dag? Vi var inte riktigt dom enda som åt deras köttbullsmeny. Vi shoppade lite småsaker sen åkte vi vidare. Sen blev Felicia lite gnällig och hade feber men eftersom jag (för ovanlighetens skull) hade haft lite framförhållning så hade jag köpt alvedon på apotekt i Sundsvall. Så hon somnade efter lite mat och alvedon och sov hela vägen till Mehedeby.

På söndagen blev hon sämre och fick mer hosta. Då ringde jag till sjukvårdsrådgivningen som fixade en tid på Södertulls familjehälsocentral.Familjehälsocentral låter så litet och mysigt. Men det var allt annat än mysigt, det var stort och kalt. Väldigt lite inredning och vita väggar över allt. Men personalen var bra i allafall. Efter en lång väntan kom en läkare och undersökte henne och konstaterade att det inte var öroninflammation. Sköterskan på sjukvårdsrådgivningen trodde att det var det (men jag har då minsann aldrig hört att man får hosta av öroninflammation). Men efter en snabb undersökning konstaterade han att han inte kunde så mycket om barn men han tyckta att det lät lite konstigt i lungorna. Så han ringde till Gävlesjukhus och pratade med dom och vi fick en remiss dit. Det var ganska nära så det gick snabbt att komma till sjukhuset. Vi fångade första bästa person i korridoren på barnavdelningen eftersom vi inte hade en aning om var vi skulle gå. Läkaren kom ganska snabbt och konstaterade att hon hade trångt i luftvägarna och att det pep lite när hon andades. Så hon fick inhalera ventolin och adrenalin för att se om det släppte. Om det släppte så skulle vi få åka hem. Men det blev inte så mycket bättre så hon blev då inlagt.
Så tobbe fick fara hem och hämta lite blöjor, mat och sånt. Sen var han tvungen att åka tillbaks för vi fick inte sova bägge två på avdelningen på grund av brandsäkerhetsskäl. Det var verkligen inte så här vi hade planerat våran semester. Under natten fick hon inhalera adrenalin varannan timme. Gissa hur lätt det var att sova med en speedad bebbe? På måndag morgon så tog dom ett RS-prov som var positivt. Hon mådde ganska bra och var glad hela tiden. Hon var lite tröttare än vanligt men inte grinig eller hängig. När hon var vaken var hon pigg och alert och glad. Det var skönt.På måndagskvällen fick Felicia bada i kanske världens konstigaste (och omodernaste?) matallbadkar på hjul. Det såg ut som ett stort konstigt matlagningskärl. Men det uppfyllde sitt syfte i alla fall. På tisdagen blev vi utsläppta och hon fick ut ett resept på mollipect som är både hostdämpande, luftrörsvidgande och slemlösande. Men eftersom det smakar skit så spottar hon ut mer än hon äter upp. Men men, hon verkade inte vara så jättepåverkad i alla fall.

Felicia vände sig från mage till rygg. Men hon slog huvudet i golvet så surläppen kom fram. Så det lär hon inte försöka göra igen på ett tag. Hon är så duktig tycker jag. Hoppas att hon vågar vända sig igen. Jag vet inte om det var palerat eller om det bara blev en vändning. Hon har lagt sig på sidan flera gånger men aldrig "tippat över" förut.

I tisdags var vi i Suynderbyn på återbesök. .Hon blev godkänd av doktor Rune, men det visste jag ju redan, för hon är bara bäst helt enkelt. 4740g och 63,3cm var hon. Hon hade inte gått upp så mycket som jag hade hoppats, men då har hon ju varit lite förkyld ett tag så doktorn tyckte att det var ok ändå. Hon har ju inte direkt några fettdepåer hon kan leva av menade han. Så då är det inte konstigt att hon inte ökat så mycket som hon borde undertiden hon har varit förkyld. Nästa kontroll vi ska på blir om ungefär 7veckor. Då ska hon på en 6månaderskontroll (korriggerad ålder). Då ska även sjukgymnasten vara med. Det känns lite pirrigt.Det var en läkarstuderande med på undersökningen, hon var jättegullig med Felicia. Henne tycker vi om, fast vi tycker om Rune också.

Igår hade vi mamma/bäbisträff här hemma hos mig. Jag var så nervös när alla skulle komma hit. Men det gick bra i alla fall. Men min bakning gick inte så bra. Formen höll inte tätt så när jag kände att det luktade bränt trodde jag min kaka var fördärvad. Fastän jag visste att det bara hade gått drygt halva tiden. När jag kom in i köket och öppnade ugnsluckan bolmade det ut rök i köket och brandvanaren i hallen började pipa. Sen luktade det bränt i hela huset en bra stund efter. Men kakan gick att äta i alla fall =)Så nu har vi fått en genomgång av brandvarnarna. Jag upptäkte att brandvarnaren i tvättstugan inte fungerade, den borde ha larmat först eftersom den sitter närmare köket. Den fungerade fortfarande inte fastän Tobbe bytte batteri på den. Så den fick åka ner i soporna. Vi får köpa en ny och sätta dit.